Blåklockan

Direkt efter att första hyreshuset på Vindelälvsvägen 7 blivit klart och uthyrd påbörjades tankeplaneringen  för ytterligare ett liknande hus.

Innan dess gjordes en översyn av de förväntade behov av boende som i en framtid skulle finnas i Rusksele. Ganska snart konstaterades att de fanns flera ensamstående som bodde i egna hus och som på sikt inte kunde bo kvar där utan insatser från Socialtjänsten eller omfattande ombyggnationer.

Med de som bakgrund påbörjades planeringen för ett hyreshus mera anpassade för äldreboende med möjlighet till gemensamhetsutrymmen och gemensam matsal. I samtal med arkitekten Sören Burman som då arbetade på VAB i Umeå framlades tankarna som senare förverkligades i en skiss med 12 lägenheter, gemensamhetsutrymmen, restaurang och dagis.

Allt föll på plats i den dialog som fördes med socialtjänsten. Sören Burman tog fram de underlag som behövdes för att projektet skulle kunna förankras på de premisserna att betalning skulle han få om bygget blev av.

Ett fantastiskt bra arbete lade han ned för att utforma en ändamålsenlig byggnad. I dialogen med kommen framkom behovet av ett särskilt boende för äldre i samband med att Ädelreformen genomfördes och ett antal vårdtagare från området skulle flyttas ut från landstingets äldreboende.

Detta förstärkte också behovet av gemensam matsal som skulle drivas av socialförvaltningen. I samband med detaljplaneringen och i samråd med länsbostadsnämndens handläggare utökades antalet lägenheter till 16 och även en gemensam badanläggning planerades in. I samband med låneansökan ansökte Stiftelsen Ruskselehus, som byggherre kommunal borgen för hela byggkostnaden.

I förarbetet till de kommunala beslutet i fullmäktige formulerade Hiller Berglund som var länsbostadsdirektör, förslaget till beslut som fick följande omdiskuterade lydelse: ”Kommunfullmäktige beslutar att bevilja borgen för Stiftelsen Ruskselehus för uppförande av hyreshus till de belopp länsbostadsnämnden slutligen fastställer”.

Detta togs i fullmäktige, inte utan diskussion, men däremot enhälligt. Detta var startskottet till en byggnad som skulle få oanade positiva konsekvenser för Rusksele med omnejd. Huset byggdes på totalentreprenad av Rusksele Måleri & Bygg AB och stod klart i maj månad 1991.

Blåklockan forts.

I samband med att anläggningen var färdigbyggd och socialförvaltningen skulle börja planera för att köra igång matserveringen för barnomsorgen, skolan och äldreboendet visade det sig att detta inte var förankrat på politisk nivå. För ändamålet behövdes 1,4 miljoner för att köra igång serveringen och de pengarna fanns inte.

För att fullfölja målet med den service som från början var tänkt fick nu Stiftelsen Ruskselehus som fastighetsägare vidta åtgärder. Vi bildade en särskilt driftsbolag Blåklockan AB med ett aktiekapital på 100.000 kr. Bolaget var helägd av Stiftelsen.

Eftersom tiden var knapp till invigningen fick vi vidta speciella åtgärder. Genom kontakter med konkursförvaltare fick vi vetskap om en restaurang i Stockholm som skulle säljas.

Med hjälp av inventarielistor och annan professionell hjälp kunde vi analysera innehållet och utan att se det vi köpte lades ett bud på 400.000 kr.Efter att vi fått budet förhandlade vi bort delar av de fasta inventarierna och kunde på så vis få ned priset till 250.000 kr. Efter den processen beslutade vi om en dag då vi skulle hämta inventarierna. Vi beställde transport med lastbil och släp till en viss tid. En dag före åkte Samuel Jakobsson, Sven-Olof Dahlgren och Kalle Israelsson ner till Stockholm för att börja packa i flyttkartonger. Det visade sig att Restaurangen vi köpt var av storleken 800 kuvert (man kunde servera 800 personer samtidigt).

Det innebar att vi på plats kunde sälja ytterligare inventarier så att nettosumman blev 175.000 kr. Trots detta rymde vi inte allt på bil och släp utan flyttfirman fick fylla ytterligare ett billass med möbler. Med kompletteringar av ny utrustning i köket kunde vi innan maj 1991 köra igång restaurangen i egen regi.

De två första åren kunde vi redovisa ett nollresultat för bolaget. Fastigheten gick också runt ekonomiskt de två första åren, det tredje året när de statliga räntebidraget trappades ner fick kommunen täcka underskottet för fastigheten med c:a 400.000 kr.

Kommande år bestämde kommunen att istället för att täcka kommande underskott skulle man istället ta över Stiftelsen Ruskselehus och driva den som sitt eget skötebarn. Därmed följde också driftsbolaget för restaurangen med och socialförvaltningen kunde därmed som det var tänkt från början också fortsätta att driva restaurangen. Eftersom Stiftelsen Ruskselehus ägde de första hyreshuset som byggdes följde även de med övertagandet. "